Du är här

Finansieringstips

De 11 största missuppfattningarna om stipendier

Bara en av åtta gymnasieelever med bra betyg söker stipendier. Det beror på att många har felaktiga föreställningar om att få finansiering. Här är några av de vanligaste missuppfattningarna.

1. Stipendier är bara för de begåvade

Många gymnasieelever tror att det här stämmer. Följden blir att de avstår från att söka finansiering. Men antagandet är felaktigt. Det finns många organisationer som delar ut stipendier, och bara en liten andel av dem gör det utifrån enastående studieresultat.

De flesta använder andra kriterier när de väljer en kandidat. Det kan handla om allt från din pappas yrke till var du bor. Det bästa rådet är att noga läsa urvalskriterierna för de stipendier du är intresserad av.

2. Det finns inte så många stipendier

De stora stipendieutdelande organisationerna är mest kända. Därför får de också flest ansökningar. Men det finns tusentals organisationer i EU som delar ut stipendier till studenter eller doktorander. Och många av dem lider brist på sökande: mer än 90 % av studenterna söker till färre än 1 % av stiftelserna.

Om du inte undersöker allt som finns får du aldrig veta om det finns något som passar din situation.

3. Du måste vara samhällsengagerad

Den här missuppfattningen är också vanlig, eftersom det är det viktigaste urvalskriteriet hos vissa större organisationer. Samhällsengagemang är ett kriterium för en del stipendier, men det finns lika många där det saknar betydelse. Du kan alltså få ett stipendium även om du ännu inte är engagerad i ideellt arbete.

4. Finansieringen räcker ändå inte

Beloppen varierar kraftigt beroende på stipendium. De sträcker sig från en engångsutbetalning på några hundra euro till månatliga utbetalningar på omkring 2 000 euro. Finansieringen för doktorander är oftast betydligt högre – doktorandstipendier ligger i regel mellan 1 300 och 2 000 euro per månad, och vissa program betalar upp till 1 750 euro per månad (grundbelopp plus forskningstillägg) från och med vinterterminen 2025/26.

En del organisationer delar ut delstipendier, men låter dig kombinera dem med ett annat stipendium eller lån för att täcka mellanskillnaden. Eller så kan du ta ett deltidsjobb. Var dock medveten om att det ofta finns begränsningar för att kombinera stipendier: många utdelare tillämpar en regel om ”ingen dubbelfinansiering”, vilket betyder att du inte kan få två fulla stipendier samtidigt. Delstipendier går oftare att kombinera, men kontrollera alltid de specifika reglerna för varje program innan du söker (se även missuppfattning 11 nedan).

5. Det tar tid, och resultatet är osäkert

Förr var det svårt att hitta lämpliga stipendier. Du var tvungen att använda olika källor, varav många var ofullständiga.

Att skapa en profil på european-funding-guide.eu tar däremot bara några minuter. När det är klart får du en överblick över de stipendier som matchar din profil. Det minskar den tid du behöver lägga på att leta.

6. Att ansöka om ett stipendium tar för lång tid

I verkligheten är många ansökningsprocesser enkla. Ofta sker de via e-post och kräver mindre information än när du söker ett jobb. Och om du lyckas kan du fokusera på dina studier i stället för att oroa dig för ekonomin. I det perspektivet är tiden det tar att ansöka inte särskilt lång.

Med det sagt finns det en del stipendier som kräver mer detaljer, däribland referenser eller utförliga meritförteckningar. I vårt avsnitt om ansökningsblanketter hittar du råd och information om hur du snabbt förbereder din ansökan.

7. Det finns så många sökande att mina chanser är små

Många studenter söker de största och mest kända stipendierna eftersom de får mest uppmärksamhet.

Men mindre organisationer klagar ofta på att de inte får tillräckligt många sökande. När du går igenom din resultatlista på european-funding-guide.eu hittar du stipendier med mindre konkurrens.

Siffrorna bekräftar det här: framgångsgraden hos de stora, välkända talangfrämjande stiftelserna ligger vanligtvis bara på omkring 10 %, med en tuff urvalsprocess i flera steg som omfattar detaljerade meritförteckningar, expertreferenser och flerdagars bedömningstillfällen. Mindre, mindre kända stiftelser ber ofta bara om en meritförteckning och ett motivationsbrev, och eftersom de lockar betydligt färre sökande kan din realistiska chans att lyckas vara betydligt högre. Att kasta ut ett bredare nät bland mindre utdelare är ofta det enskilt mest effektiva sättet att förbättra dina odds.

8. Jag måste ha behov för att få ett stipendium

Den här missuppfattningen är också vanlig bland studenter, och den hindrar många från att söka. Men urvalskriterierna för stipendier varierar kraftigt. Vissa finns för att hjälpa studenter med störst behov, men andra har andra mål. Stipendiet kan till exempel vilja främja ett visst yrke eller stödja studenter från ett bestämt område. Det bästa rådet är att skaffa sig en överblick över alla stipendier som finns, även om du kommer från en förmögen bakgrund.

9. Stipendier delas bara ut i början av en utbildning

Det finns många stipendier som specifikt delas ut till studenter med en examen. Men för de flesta organisationer spelar studienivån ingen roll. Det innebär att det är värt att ta reda på vilka stipendier som finns, även om du är inne på din sista termin.

10. Stipendier finns bara för levnadskostnader

Förutom bidrag till levnadskostnader finns det också stipendier för böcker, pengar, egendom, resekostnader och tryckkostnader. Du kan också hitta stipendier för studieavgifter och praktik, liksom för andra typer av stöd. Och många organisationer erbjuder stipendier för studier eller praktik utomlands, liksom för språkkurser, forskningsvistelser och rekognoseringsresor. Det finns alltså ett stipendium för nästan varje studentbehov.

11. Stipendier finns bara för vissa studieområden

En annan utbredd missuppfattning är att stipendier bara finns för en handfull ”prestigefyllda” ämnen. I verkligheten finns stipendier inom ett enormt brett spektrum av discipliner och intressen. Vid sidan av allmänna, ämnesoberoende stipendier finns det också många ämnesspecifika program – som täcker STEM-ämnen, ekonomi, konst, journalistik, musik och mycket mer. En del stipendier inrättas av privata donatorer specifikt för att stödja studenter inom ett visst område, och kriterierna sätts av donatorn i stället för att vara knutna till toppbetyg. Vilket ämne du än läser är det värt att söka brett – hur väl du och den utdelande organisationens värderingar och mål stämmer överens spelar lika stor roll som dina betyg.